Göm menyn

Simulatorer ger säkrare studenter

Om studenter får träna med simuleringsverktyg i sin egen takt, utan att oroa sig för att skada patienten, lär de sig bättre. Det visar en licentiatavhandling vid Hälsouniversitetet, Linköpings universitet. 

Regelbunden träning av olika praktiska moment är en viktig del av utbildningar inom hälso- och sjukvård. Det vanligaste är att studenterna tränar på varandra eller på patienter under sin praktik. Numera har studenter vid Hälsouniversitetet möjlighet att träna blodprovstagning, kateterisering och annat på datoriserade simulatorer på träningscentret Clinicum. Då slipper patienter och andra att agera försökspersoner.

Studenterna fick veta om de gjorde rätt
– Jag ville undersöka den pedagogiska nyttan av simulatorerna. Därför utgick jag från studenternas syn på vad och hur de lär sig i simulerad färdighetsträning. Dessutom har jag tagit reda på vad de tycker är viktigt att tänka på i utbildningsplaneringen av färdighetsträningen, säger Eva Johannesson vid Avdelningen för sjukgymnastik och Pedagogiskt centrum.
I sin licentiatavhandling har hon studerat sjuksköterskestudenters användning av två olika simulatorprogram. Två grupper med studenter fick med hjälp av simulatorerna träna på att sätta ven- och urinvägskateter. De fick uppleva hur motståndet kan kännas när man sticker en nål genom huden och in i kärlet och när en kateter förs in i urinröret. Studenterna fick veta om de gjorde momenten i rätt ordning och vilka val de måste göra.
– Många uppskattade extra mycket att det samtidigt visades en anatomisk bild i genomskärning på dataskärmen, säger Eva Johannesson.
SimmanStudenter behandlar SimMan®, en datoriserad ”docka” som kan programmeras för olika sjukdomstillstånd.

Simuleringen ger självförtroende
Samtliga studenter tyckte att simulatorer var ett roligt undervisningssätt. De betonade att variation (att det finns olika inriktningar på övningarna) och realism (att övningarna ska kännas verklighetstrogna) är betydelsefulla faktorer. Men också att det är viktigt att få återkoppling på övningarna.
– Efter simuleringen fick studenterna veta hur många poäng de fick. Det blev en bekräftelse på deras förmåga att klara av övningen, säger Eva Johannesson.
Hon berättar att vissa av studenterna var tveksamma till simuleringen eftersom att de inte upplever den som tillräckligt verklighetstrogen.
– Jag fick veta att de ser på datasimuleringen som ett komplement till annan färdighetsträning. De tycker att simuleringen ger dem självförtroende och säkerhet inför arbetet med riktiga patienter.
Eva Johannesson kom även fram till att det är viktigt att utbildningen ger förutsättningar för studenterna att träna i en trygg miljö. De vill gärna jobba självständigt och få möjlighet att repetera övningarna ofta.  Dessutom är de positiva till att använda interaktiva multimedia och vill att simuleringsverktygen ska vara lätta att använda.
– Nu hoppas jag att mina studier kan bidra till att öka förståelsen för hur studenterna lär sig när det handlar om simulerad färdighetsträning.  Resultaten kan vara till hjälp vid planering och utförande av simulerad färdighetsträning inom hälso- och sjukvårdens utbildningar, avslutar Eva Johannesson.

ProvtagningSjuksköterskestudenter övar provtagning.


Text: Jessica Holm

Foto: Peter Karlsson/ Svarteld och Oskar Lüren

Licentiatavhandling: Learning manual and procedural clinical skills through simulation in health care education av Eva Johannesson (Linköping Studies in Health Sciences No 120) lades fram den 23 mars 2012.


 


2012-05-16




Psykoterapeututbildningen vid LiU har granskats

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har granskat psykoterapeututbildningen vid Linköpings universitet. Av åtta utvärderade mål har LiU fått omdömet mycket hög kvalitet på fyra mål, hög kvalitet på tre mål och bristande på ett mål.

Vårdens svåra val

Alla har rätt till en god vård. Men resurserna räcker inte. Hur ska sjukvården prioritera när den inte räcker till för alla? Två forskare i socialt arbete har granskat prioriteringsdebatten inom vården.

stefan thor

Genetisk klocka styr hjärnans utveckling

Hjärnans uppbyggnad från embryostadiet styrs av ett genetiskt urverk i stamcellerna. Den upptäckten av forskare vid Linköpings universitet kan få stor betydelse för att utveckla säkra och effektiva metoder att reparera skador på hjärnan och ryggmärgen.

Nytt centrum för forskning om idrottsskador

Två–tre skador per säsong – det är vardagen för en genomsnittlig friidrottare. Följden kan bli livslångt lidande. Nu satsar Linköpings universitet på ett forskningscentrum kring problemet.

lerm

Tuberkulosforskare får stort pris

Forskaren Maria Lerm söker nya vägar att tillverka ett bättre vaccin mot tuberkulos – sjukdomen som skördar två miljoner människoliv årligen. Nu tilldelas hon Fernströmpriset på 100 000 krono

De ska stödja Läkemedelsverket

Ett nyinrättat expertråd ska ge Läkemedelsverket ett bättre vetenskapligt stöd och en bredare förankring i sjukvården. Bland de 18 ledamöterna finns två forskare från Hälsouniversitetet.

cmiv

Bättre hjärtbilder - lägre strålning

Det medicinska bildcentrumet CMIV i Linköping uppgraderar maskinparken och säkrar ställningen som en av världens främsta på området.

Hälsouniversitetet deltar i Forskarfredag

Sista fredagen i september är utlyst som Researchers’ Night av EU-kommissionen. Runt om i hela Europa erbjuds hundratals aktiviteter som ska visa hur spännande forskning är. I år deltar för första gången forskare från Hälsouniversitetet.

Logopedstudenter driver egen mottagning

Logopedmottagningen på Universitetssjukhuset har utökats med en mottagning där studenter kan ta emot patienter. Syftet är att ge studenterna bättre arbetslivserfarenhet.

benbrott

Benläkemedel ökar risken för ovanlig fraktur

Många äldre medicineras i åratal med läkemedlet bisfosfonat mot benskörhet. Men behandlingen riskerar att leda till en ovanlig typ av fraktur på lårbenet. Efter 4–5 år är den relativa risken över 100 gånger så hög som för obehandlade patienter.

Jakten på HIV-vaccin inleder höstens föreläsningsserie

Sedan det stora aidsutbrottet på 80-talet i Sverige har många försök gjorts att få fram ett skyddande HIV-vaccin. Professor Marie Larsson inleder Forskning i Framkant med att berätta om HIV och vad som görs för att hitta ett botemedel.

Samlagssmärta kan vålla barnlöshet

Kvinnor med samlagssmärta förblir oftare barnlösa än genomsnittet. De som ändå föder barn blir oftare förlösta med kejsarsnitt och löper högre risk för förlossningssprickor, visar en stor registerstudie utförd vid Linköpings universitet.

feber

Hälsouniversitetets forskare fann feberns källa

Feber är ett svar på inflammation och triggas av ett påslag av signalämnet prostaglandin. Forskare vid Linköpings universitet kan nu visa exakt var dessa ämnen tillverkas – ett fynd som öppnar vägen för mer specifika läkemedel.

1100 forskare pratar bildanalys

Bildanalys är ett snabbt växande forskningsområde med många viktiga tillämpningar. I nästa vecka samlas 1100 forskare på konferensen ICPR, som för första gången hålls i Sverige under ledning av LiU-professorn Magnus Borga.

fotbollsskada

Fotbollsproffs – ett högriskyrke

En forskargrupp från Hälsouniversitetet har på uppdrag av fotbollförbundet UEFA dokumenterat skadorna hos europeiska fotbollsproffs. Artikeln där de första resultaten presenteras har blivit den mest citerade 2013 i tidskriften British Journal of Sports Medicine.

Tyst kunskap i vårdarbete

Tyst kunskap är en viktig, men förbisedd, faktor för god vård och omsorg. Men här finns ett dilemma. Den tysta kunskapen är svår att beskriva, samtidigt behövs just det för att kunna resonera kring den och värdera den.

teamarbete

Här sköter studenterna ruljansen

På en ortopediavdelning på Vrinnevisjukhuset tas patienterna om hand av studenter. Här får de träna teamarbete i skarpt läge. Modellen har uppmärksammats och fått efterföljare runt om i världen.

Kvinnor över 80 får hormonbehandling

Hormonbehandling för övergångsbesvär ges i regel direkt efter menopausen, men en studie vid Linköpings universitet visar att även kvinnor som är 80 år och äldre får behandling.

hörselforskning

Tekniska framsteg förändrar för hörselskadade

Försämrad hörsel med stigande ålder – det är ett gissel som drabbar fyra av tio svenskar. Tack vare ny teknik har hörselforskningen gått från att förstå, till att lindra – i framtiden siktar man mot att bota nedsatt hörsel.


Sidansvarig: therese.ekstrand@liu.se
Senast uppdaterad: 2014-10-01