Göm menyn

Simulatorer ger säkrare studenter

Om studenter får träna med simuleringsverktyg i sin egen takt, utan att oroa sig för att skada patienten, lär de sig bättre. Det visar en licentiatavhandling vid Hälsouniversitetet, Linköpings universitet. 

Regelbunden träning av olika praktiska moment är en viktig del av utbildningar inom hälso- och sjukvård. Det vanligaste är att studenterna tränar på varandra eller på patienter under sin praktik. Numera har studenter vid Hälsouniversitetet möjlighet att träna blodprovstagning, kateterisering och annat på datoriserade simulatorer på träningscentret Clinicum. Då slipper patienter och andra att agera försökspersoner.

Studenterna fick veta om de gjorde rätt
– Jag ville undersöka den pedagogiska nyttan av simulatorerna. Därför utgick jag från studenternas syn på vad och hur de lär sig i simulerad färdighetsträning. Dessutom har jag tagit reda på vad de tycker är viktigt att tänka på i utbildningsplaneringen av färdighetsträningen, säger Eva Johannesson vid Avdelningen för sjukgymnastik och Pedagogiskt centrum.
I sin licentiatavhandling har hon studerat sjuksköterskestudenters användning av två olika simulatorprogram. Två grupper med studenter fick med hjälp av simulatorerna träna på att sätta ven- och urinvägskateter. De fick uppleva hur motståndet kan kännas när man sticker en nål genom huden och in i kärlet och när en kateter förs in i urinröret. Studenterna fick veta om de gjorde momenten i rätt ordning och vilka val de måste göra.
– Många uppskattade extra mycket att det samtidigt visades en anatomisk bild i genomskärning på dataskärmen, säger Eva Johannesson.
SimmanStudenter behandlar SimMan®, en datoriserad ”docka” som kan programmeras för olika sjukdomstillstånd.

Simuleringen ger självförtroende
Samtliga studenter tyckte att simulatorer var ett roligt undervisningssätt. De betonade att variation (att det finns olika inriktningar på övningarna) och realism (att övningarna ska kännas verklighetstrogna) är betydelsefulla faktorer. Men också att det är viktigt att få återkoppling på övningarna.
– Efter simuleringen fick studenterna veta hur många poäng de fick. Det blev en bekräftelse på deras förmåga att klara av övningen, säger Eva Johannesson.
Hon berättar att vissa av studenterna var tveksamma till simuleringen eftersom att de inte upplever den som tillräckligt verklighetstrogen.
– Jag fick veta att de ser på datasimuleringen som ett komplement till annan färdighetsträning. De tycker att simuleringen ger dem självförtroende och säkerhet inför arbetet med riktiga patienter.
Eva Johannesson kom även fram till att det är viktigt att utbildningen ger förutsättningar för studenterna att träna i en trygg miljö. De vill gärna jobba självständigt och få möjlighet att repetera övningarna ofta.  Dessutom är de positiva till att använda interaktiva multimedia och vill att simuleringsverktygen ska vara lätta att använda.
– Nu hoppas jag att mina studier kan bidra till att öka förståelsen för hur studenterna lär sig när det handlar om simulerad färdighetsträning.  Resultaten kan vara till hjälp vid planering och utförande av simulerad färdighetsträning inom hälso- och sjukvårdens utbildningar, avslutar Eva Johannesson.

ProvtagningSjuksköterskestudenter övar provtagning.


Text: Jessica Holm

Foto: Peter Karlsson/ Svarteld och Oskar Lüren

Licentiatavhandling: Learning manual and procedural clinical skills through simulation in health care education av Eva Johannesson (Linköping Studies in Health Sciences No 120) lades fram den 23 mars 2012.


 


2012-05-16




India Morrisson

Kan beröring påverka beslutsfattande?

India Morrison är en av forskarna som ingår i det nya forskningscentrat CSAN. Hennes mål är att kartlägga neuroanatomin i nerverna och hjärnan som gör att vi människor kan uppleva beröring på en emotionell nivå.

Markus Heilig

Nytt centrum för social och affektiv neurovetenskap

Den 1 september inrättas den nya enheten Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN). Markus Heilig, professor, är chef för enheten. Det nya centret integrerar kunskap och metoder från olika områden av neurovetenskapen, basal såväl som klinisk.

Hus 511

Efterlängtat hus invigt

Runt tusen studenter, medarbetare och andra hade slutit upp för att närvara vid invigningen av det nya studenthuset på Campus US.

MR-kamera

Unik hjärt- och lungstudie startar i Linköping

5000 personer i Linköping ska undersökas i forskningsprojektet SCAPIS som snart startar. SCAPIS står för Swedish CardioPulmonary bioImage Study och är ett världsunikt forskningsprojekt inom hjärta, kärl och lunga med målet att ta fram bättre behandlingar.

Forskning i framkant

Öppna föreläsningar - Forskning i framkant

Maria Engström inleder höstens föreläsningsserie den 17 september på temat ” Vad händer i hjärnan när man sover?”. Den 22 oktober föreläser Markus Heilig om ”Hur påverkar alkohol hjärnan?”. Avslutar hösten gör Mikael Hoffmann den 26 november med ”Varför betalar inte samhället för alla läkemedel? Vem bestämmer?”.

Jan-Olof  Brüer och Torbjörn Kronander

Webbföreläsning: Hur får vi samarbetet mellan industri, sjukvård och forskning att fungera?

Se föreläsningen med Medicinska fakultetens hedersdoktorer Jan-Olof Brüer och Torbjörn Kronander.

Nydöpt: Medicinska biblioteket

Nu går det inte längre att HUBba på Campus US. Medicinska biblioteket är nya namnet på vårt bibliotek.

Puffbild Konstgräs ger fler skador

Fler överbelastningsskador på konstgräs

Om konstgräs skulle vara farligare att spela fotboll på än naturgräs har länge diskuterats i fotbollsvärlden. En avhandling från Linköpings universitet visar att spelare på konstgräs har fler överbelastningsskador än spelare på naturgräs.

Puff Donatorbarn

Låg risk för donatorbarn att träffa sitt halvsyskon

Tydliga regelverk saknas vad gäller assisterad befruktning. Men risken för att donatorbarn med genetiska band skaffar barn ihop är låg – om donatorn inte ger upphov till fler än tio barn.

Arbetets organisation påverkar flow på jobbet, puff

Arbetets organisation påverkar flow på jobbet

Arbetets organisation, men även det sociala klimatet på jobbet, påverkar både hälsa och produktivitet i arbetet, visar en ny avhandling.

Cristobal

Webbteve: Nanoparticles around us and why size matters

Forskning i framkant-föreläsning med Susana Cristobal, professor i biomedicinsk forskning.

Nil Dizdar

Nedsatt luktsinne - risk för Parkinson

Nil Dizdar Segrell ska i ett nytt forskningsprojekt undersöka luktsinnets betydelse för Parkinsons sjukdom.
- Patienter med Parkinsons sjukdom får ett nedsatt luktsinne flera år innan sjukdomen kan konstateras.

Neck pain Foto: Istock

9 miljoner till smärtforskning vid LiU

Vad är det som gör att fysisk träning minskar smärta? Det är en av frågeställningarna som Björn Gerdle, professor, har fått anslag från AFA Försäkring för att försöka besvara. Tre LiU-projekt inom smärtforskning får sammanlagt 9 miljoner från AFA.

Mårten Segelmark

Debatt: NT-rådets ställningstagande till eculizumab är oacceptabelt

NT-rådet (rådet för nya terapier) rekommenderar landsting och regioner att på grund av det höga priset avstå från behandling med eculizumab. Landets ledande njurmedicinare protesterar i en debattartikeln i Läkartidningen, med professor Mårten Segelmark som en av medförfattarna.

Forum Sydost - ny regional nod för samordning av kliniska studier

Forum Sydost är en nybildad samordningsstruktur utsedd av Vetenskapsrådet. Där ingår Futurum Jönköping, Forum Kalmar och Forum Östergötland.

SU

Studievägledare på Medfak får toppbetyg

Resultaten från studentundersökningen visar att studenterna på Medicinska fakulteten överlag är nöjda med livet som student. Mest nöjda är studenterna över studievägledningen.

Zlatan

Idrottsmedicinare om vägen till framgång

Rörliga datortomografbilder kan visa hur det ser ut inne i en led när den rör sig. När professor Anders Persson visade bilderna för deltagare på en konferens om idrottsmedicin var entusiasmen stor. Ett annat uppskattat ämne som togs upp var vilka faktorer som påverkar om en professionell fotbollsspelare riskerar att skada sig.

Pontus och Hanna Henriksson

Gifta paret disputerar samtidigt

Pontus och Hanna Henriksson disputerar med bara en dags mellanrum. Deras avhandlingar berör ämnet barnfetma.
– Det som händer tidigt i livet kan ha stor betydelse för hälsa och risk för fetma senare i livet, säger Hanna och Pontus Henriksson.

Elin Good

Elin Good är framtidens toppforskare inom kardiologi

Elin Good, doktorand i kardiologi, har vunnit utmärkelsen Young Investigator Award. Hennes forskningsrapport valdes ut som vinnare i kategorin Prevention och Epidemiologi.


Sidansvarig: susanne.b.karlsson@liu.se
Senast uppdaterad: 2015-09-02