Göm menyn

Simulatorer ger säkrare studenter

Om studenter får träna med simuleringsverktyg i sin egen takt, utan att oroa sig för att skada patienten, lär de sig bättre. Det visar en licentiatavhandling vid Hälsouniversitetet, Linköpings universitet. 

Regelbunden träning av olika praktiska moment är en viktig del av utbildningar inom hälso- och sjukvård. Det vanligaste är att studenterna tränar på varandra eller på patienter under sin praktik. Numera har studenter vid Hälsouniversitetet möjlighet att träna blodprovstagning, kateterisering och annat på datoriserade simulatorer på träningscentret Clinicum. Då slipper patienter och andra att agera försökspersoner.

Studenterna fick veta om de gjorde rätt
– Jag ville undersöka den pedagogiska nyttan av simulatorerna. Därför utgick jag från studenternas syn på vad och hur de lär sig i simulerad färdighetsträning. Dessutom har jag tagit reda på vad de tycker är viktigt att tänka på i utbildningsplaneringen av färdighetsträningen, säger Eva Johannesson vid Avdelningen för sjukgymnastik och Pedagogiskt centrum.
I sin licentiatavhandling har hon studerat sjuksköterskestudenters användning av två olika simulatorprogram. Två grupper med studenter fick med hjälp av simulatorerna träna på att sätta ven- och urinvägskateter. De fick uppleva hur motståndet kan kännas när man sticker en nål genom huden och in i kärlet och när en kateter förs in i urinröret. Studenterna fick veta om de gjorde momenten i rätt ordning och vilka val de måste göra.
– Många uppskattade extra mycket att det samtidigt visades en anatomisk bild i genomskärning på dataskärmen, säger Eva Johannesson.
SimmanStudenter behandlar SimMan®, en datoriserad ”docka” som kan programmeras för olika sjukdomstillstånd.

Simuleringen ger självförtroende
Samtliga studenter tyckte att simulatorer var ett roligt undervisningssätt. De betonade att variation (att det finns olika inriktningar på övningarna) och realism (att övningarna ska kännas verklighetstrogna) är betydelsefulla faktorer. Men också att det är viktigt att få återkoppling på övningarna.
– Efter simuleringen fick studenterna veta hur många poäng de fick. Det blev en bekräftelse på deras förmåga att klara av övningen, säger Eva Johannesson.
Hon berättar att vissa av studenterna var tveksamma till simuleringen eftersom att de inte upplever den som tillräckligt verklighetstrogen.
– Jag fick veta att de ser på datasimuleringen som ett komplement till annan färdighetsträning. De tycker att simuleringen ger dem självförtroende och säkerhet inför arbetet med riktiga patienter.
Eva Johannesson kom även fram till att det är viktigt att utbildningen ger förutsättningar för studenterna att träna i en trygg miljö. De vill gärna jobba självständigt och få möjlighet att repetera övningarna ofta.  Dessutom är de positiva till att använda interaktiva multimedia och vill att simuleringsverktygen ska vara lätta att använda.
– Nu hoppas jag att mina studier kan bidra till att öka förståelsen för hur studenterna lär sig när det handlar om simulerad färdighetsträning.  Resultaten kan vara till hjälp vid planering och utförande av simulerad färdighetsträning inom hälso- och sjukvårdens utbildningar, avslutar Eva Johannesson.

ProvtagningSjuksköterskestudenter övar provtagning.


Text: Jessica Holm

Foto: Peter Karlsson/ Svarteld och Oskar Lüren

Licentiatavhandling: Learning manual and procedural clinical skills through simulation in health care education av Eva Johannesson (Linköping Studies in Health Sciences No 120) lades fram den 23 mars 2012.


 


2012-05-16




Signalen som startar feber

Vid infektioner och inflammatoriska sjukdomar bildar immunförsvaret en grupp små signalmolekyler, cytokiner. En av dessa, interleukin-6, är nödvändig för att kroppen ska kunna svara med feber. Forskare vid Linköpings universitet visar nu för första gången hur detta fungerar.

Stenlund Härle

Handledarpris till avancerade specialistsjuksköterskor

AT-läkarnas handledarpris 2014 mottogs av Marie Stenlund och Karolina Härle, båda avancerade specialistsjuksköterskor utbildade vid Hälsouniversitetet.

6,5 miljoner till digital patologi

Ett projekt för digital patologi under ledning av LiU och medicinteknikföretaget Sectra får fortsatt stöd av VINNOVA med 6,5 miljoner kronor under två år. Målet är att göra svensk patologi världsledande inom digitalisering för ökad effektivitet och höjd vårdkvalitet.

Universitets- och sjukhusledningar möts i Linköping

Ledningarna för landets universitetssjukhus och medicinska fakulteter samlades i Linköping för att under två dagar utbyta tankar och erfarenheter. Konferensen InFuturum anordnas för tredje året och den här gången är det Linköpings universitet och Landstinget i Östergötland som är värdar.

Anna Strömberg

20 miljoner till utveckling av interaktiv teknik i vården

Kan teknik hjälpa äldre med minnessvårigheter att bedriva egenvård? Det är en av frågeställningarna i ett forskningsprogram för att utveckla och utvärdera informations- och kommunikationsteknik (IKT) som nu får 20 miljoner av FORTE.

14 miljoner till forskning om cancer

Sju forskare vid Linköpings universitet får medel från Cancerfonden för forskning kring cancer och hur man kan förbättra för cancerpatienter.

Åtta forskare får anslag från Hjärt-lungfonden

Hjärt-Lungfonden har beviljat anslag på totalt nio miljoner till åtta forskare vid Hälsouniversitetet. 2,7 miljoner går till Olle Stendahl för forskning om immunförsvar mot tuberkulos.

åldrande

Forskningens framtida utmaning

Hur ska forskningen vid LiU möta välfärdens utmaningar inom hälsa och åldrande? Det är frågan för en kommande workshop med syfte att bidra till att sjösätta satsningen Välfärdens utmaningar.

76 miljoner till medicinsk forskning

Forskare inom medicin och hälsa vid Linköpings universitet får tillsammans drygt 58 miljoner kronor i projektbidrag från Vetenskapsrådet. Dessutom får professor Fredrik Palm 18 miljoner kronor i ett särskilt bidrag till framstående yngre forskare.

Specialistsjuksköterskeexamen på LiU faller väl ut

En hårsmån från helt godkänt. Fyra av fem specialistsköterskeexamina på Linköpings universitet håller hög kvalité, visar en ny utvärdering. Den femte föll på ett av sex utvärderingsmål.

Tuggummi

Tuggummi kan rädda liv vid strålningsolycka

Ett tuggummi i fickan kan visa om du fått en farlig stråldos i kroppen, vid en olycka eller ett terrordåd. När sötningsmedlet i tuggummit bestrålas bildas ämnen som kan detekteras flera dagar efter händelsen.

Parkinsonlaboratoriet invigt

Satsningen som har möjliggjorts tack vare en stor privat donation ska fokusera på forskning om Parkinsons sjukdom, Alzheimer, epilepsi och beroendesjukdomar.

sydsjö

Miljoner till forskning om regnbågsfamiljers hälsa

Det finns idag otillräcklig kunskap om de familjer i Sverige som bildats med hjälp av spermie- eller äggdonation. Gunilla Sydsjö har tilldelats 3,7 miljoner kronor för forskning om hur dessa familjer mår och hur de bemöts i vården.

Konferens om demens och relationer

Den 15-17 november hålls en konferens i Norrköping om forskning kring demenssjukdomar, något som ökar i takt med en åldrande befolkning.

Defekt gen gör diarrévaccin odugligt

Rotavirus orsakar varje år en halv miljon dödsfall i diarréer bland barn i utvecklingsländer, och de vacciner som finns ger dåligt skydd. Orsaken kan vara en utbredd genetisk resistens hos barnen, visar virologiforskare vid Linköpings universitet.

HUB invigt av rektor

Hälsouniversitetets bibliotek invigt

Med bandklippning, tal och hyllningssång invigdes det nyrenoverade biblioteket på Hälsouniversitetet. En renovering som kommit till tack vare studenterna själva.

Carl Johan Östgren

5 000 östgötar i hjärt-lungprojekt

Forskningsprojektet SCAPIS beviljas 100 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Ungefär hälften av den summan beräknas gå till verksamheten i Östergötland, som leds av professor Carl Johan Östgren, IMH.

EU-pengar strömmar in

Linköpings universitet har fått ett bra utfall i starten av EU:s nya forskningsprogram Horizon 2020. Tretton beviljade projekt så långt, och chansen är stor att ännu fler går igenom.

Mindre kolhydrater gav bättre livskvalitet vid diabetes

Låghydratkost gav inte bara lägre blodsocker, utan också bättre fysik och allmän hälsa och mindre kroppslig smärta. Det visar en koststudie på patienter med typ 2-diabetes.


Sidansvarig: susanne.b.karlsson@liu.se
Senast uppdaterad: 2014-11-27