Göm menyn

Lennart Svensson

 

Akuta diarrésjukdomar är en av vår tids största globala hälsoproblem och orsakar fortfarande 17% av alla dödsfall  bland barn  under 5 år i U-länder. Rotavirus är den viktigaste och vanligaste orsaken till akuta gastroenteriter hos barn i hela världen och orsakar ca 600.000 dödsfall per år.

Vid sidan av rotavirus är norovirus som orsakar vinterkräksjuka en viktig orsak till akuta diarréer. Man uppskattar att >200.000 dör varje år av norovirusinfektioner. Trots omfattande forskning och den kliniska betydelsen av dessa virus är vår kunskap hur de orsakar sjukdom mycket bristfällig.

Hur orsakar rotavirus och norovirus symptom
Vår forskning är fokuserad på att förstå hur rotavirus och norovirus orsakar de kliniska symptomen.
Vi har föreslagit en hypotes att serotonin (5-HT) och vasoactive intestinal peptide (VIP) tillsammans med det enteriska nervsystemet är huvudorsak till vätskeutsöndringen vid rotavirusdiarré (Lundgren et al. Science; 2000, Kordasti et al, Gut; 2004. Kordasti et al J Virol; 2006), en hypotes som fått stort vetenskapligt genomslag och acceptans. Vi har nyligen för första gången visat att virus (rotavirus) kan stimulera sk. enterochromaffina celler (EC celler) i tarmen och frisätta 5-HT, en mekanism som också skulle kunna förklara kräkningar vid norovirusinfektioner.

Diarréer kan symptomatiskt behandlas med läkemedel som begränsar tarmrörelser (tarmmotorik). Ett sådant läkemedel är Imodium (Loperamid). Trots att loperamid-baserade läkemedel är vanligt förekommande vid infektiösa diarréer, finns ingen dokumentation att rotavirus eller norovirus stimulerar tarmmotoriken. Vi studerar om rotavirus stimulerar tarm rörelser och i sådant fall om dessa kan behandlas med motorikhämmande läkemedel som loperamide eller motsvarande.

Vagusnerven kontrollerar inte bara fysiologiska funktioner i kroppen som kräkningar utan är också nära förknippad med inflammation, troligen genom frisättning av signal substansen acetylkolin. Detta brukar kallas för det ”kolinerga anti-inflammatoriska svaret”. Trots att rotavirus och norovirus framkallar svåra kräkningar och/eller livshotande diarrétillstånd så är det lokala inflammatoriska svaret mycket begränsat. Vår hypotes som för första gången ska prövas är att nervös frisättning av acetylkolin begränsar det lokala inflammatoriska svaret vid virusinfektioner.

Varför blir inte alla sjuka i vinterkräksjuka?
 Ett flertal epidemiologiska studier har visat att 20-30% av individerna i ett utbrott aldrig eller sällan insjuknar i vinterkräksjukan, vilket inte kan förklaras i immunologiska termer. Vi har tidigare visat på ett samband mellan mutationen G428A i FUT2 genen lokaliserad till kromosom 19, som medverkar vid bildandet av blodgruppsantigen (H-antigen) och skydd mot ”vinterkräksjuka”. FUT2 genen kodar för ett fucosyltransferase som adderar fukos (en kolhydrat) till proteiner och lipider i saliv och på mukosa. Vi studera betydelsen av denna mutation för skydd mot vinterkräksjuka. Vi studerar även den evolutionära utvecklingen av norovirus. 

Lennart Svensson

Namn: Lennart Svensson
Titel: Professor i molekylär virologi
Institution: IKE

kontakt

Telefon: 010-103 88 03
E-mail:  lennart.t.svensson@liu.se

Adress:
Linköpings universitet
Institutionen för klinisk och experimentell medicin
Virologi
581 85 Linköping
 

relaterat

 

Webbteve

Vinterkräksjukan och virala diarrésjukdomar
Sjukdomsmekanismer, vaccin och ärftligt skydd. Se föreläsningen med Lennart Svensson direkt på webben.
 

Reportage

Influensavirus kan spåras i luften
Influensa är ett osynligt hot – än så länge. Men med ny medicinsk teknik som utvecklas av forskare vid bland annat LiU kan det bli möjligt att spåra virus och andra partiklar i luften omkring oss.

 

 

Forskning inom infektion

Medicinsk forskning
 


Sidansvarig: eva.m.danielsson@liu.se
Senast uppdaterad: 2014-02-14